Ett Hwshåld förestå/ och wara rätt en Fadher/
Är tu ey hälsesam/ så gör tu thet ey glader.
Sin Herr' och Öfwerheet/ tilbörligh at parera,
Om tu är icke Sund/ kan tu lätt blij cassera.
Ty Godzet/ medh förlust på hälsan samman rijfwa/
Seen thet ey nyttia må/ til alt onyttigh blifwa/
Rön tu ey ther utaff/ thet stoor en Dårskap wara/
Så låta bringa sigh/ i Sathans List och Snara?
Ty skal tu hälsan tin/ näst Gudh för all ting sköta/
Haar hon flyt från tigh bort/ hon mon tigh strax ey möta:
Thet fahra är/ fast tu all werlzens Godz wil gifwa/
At hon seen medh sin gunst/ meer tänker hoos tigh blifwa.
Tu som om Högheet/ Godz och wällust sorgh stoor drager/
Försummar stort tin tijdh/ medh meer som hälsan gnager/
Och tigh til Lijff och Siäl/ kan bringa högst i wådha/
I thenne Speghel tigh/ tu heller wäl beskådha:
Tin tijdh ther medh tu ey/ onyttigt emploijerar:
Här fins hwad nyttigt är/ och tigh rätt recreerar,
Här seer tu huru man/ thet onda skal affwända/
Som en til timligt wee/ och ewigt straff kan lända.
Tin Sundheet lär tu och/ fast bättre at besinna/
Som är then bäste Skatt/ tu kan i werlden finna.
När såsom Thales en gångh bleff
tilfrågad/ hwilken han i Wärldzligh måtta
tychte rätteligen skulle kunna kallas
Lycksaligh/ swarade han: Then som til Kroppen är
Frisk och Sund/ til Förnufftet Lärd och Klook/ och til
Sinnes dygdigh. Hwaruthinnan han och sanningen wäl
synes träffat hafwa: Ty hwad kan högheet/ rijkedom och
annat sådant båta then som hafwer en osundh Kropp? om än
lyckan uhr ett fullt Sköte alla sina Håfwor mildeligen på
