Älskogh at drijfwa/ thet passar en Gammal så wäl som til at dragha Harnesk. Doch finnes månge Mansspersoner/ som uthi sin Ungdom för Skörleffnad sigh hafwa taghit til wahra/ at the ännu widh sine 70. Åhr/ och är längre äre fruchtbare. Och går thet icke allom som Haratio om sigh sielff bekänner 3. od 26.
Uthi min ungdoms tijdh/ lät iagh min Qwickheet röna/
Bleff hållen ock i acht/ och roost aff Damer sköna:
Men sedan såsom iagh ett grått Skegg hafwer fått/
At migh befrija meer/ så håller iagh ey gott.
Många Gambla finnas ock wäl/ som thetta Rådhet ey gott hålla/ uthan meera sökia sin Lust/ än at see hwad theras Kroppars Kraffter kunna fördragha. En gammal Jagemästare (plåghar man säya) hörer gärna talas om Jacht/ oanseedt om han sielff Jachten ey följa kan.
Therföre moste gammalt Folck tänckia/ at theras tijdh förluppin är/ och öfwerdragha sådan Wärck/ åth the Unge/ som uthan sin Skadha sådant förrätta kunna Medh them som thetta intet achta/ så är thet som the Engelske säya:
En Gammal som ungh Jungfrw taar/
Han högste Fall sielff blifwer waar:
Hans Kraffter om the hinda må/
At Hustrun hans kan Lijffzfrucht så/
Så är thet at man säya kan:
Han haar giort Barn och bräckt en Man.
Och förspiller han icke allenast ther medh sine Kraffter/ uthan ok Hustrun kommer stoort til korta/ i thet/ at hon uthi Barnssbörden swåra Wärcker moste uthstå/ och kan sedhan intet länge aff then hafwa någhon Frögd: Ty