weeklighe och bräcklighe/ skulle för then skull snart i samma Siukdomar igen falla/ ther the sigh ey wäl förwarade.
At man må weta/ när Kroppen intet wäl är ställt/ och han heller til Siukdomar/ så skal man achta på treggehanda tingh.
1. När någhon wanligh och naturligh Wärckningh uthi Kroppen förandras: Såsom uthi ens Sinnen/ så wäl uthwärtes/ som Synen/ Hörsslen/ Smaken/ Luften/ etc. som inwärtes/ uthi ens Phantasi, Minnet och Förstånd; När ock Kroppen blifwer mödh/ tung och wärckfull/ när någhon stoor Förandringh kommer i appetiten, uthi sofwande och wakande/ etc.
2. När Excrementerne uthi quantiteten och qualiteten sigh myckit förandra/ såsom ock/ när the begynna til at affwijka ifrån then wanlighe tijdh och sätt som the förr plåga hafwa.
3. När ens Hy/ Coleur eller någhon aner qualitet, som naturlighen pläghar wara sigh begynner at förandra.
Hwad them anlangar/ som på thet förste sättet aff then bäste constituion wijke/ i thet theras temperament intet hafwer sin rätta Måttigheet (antingen aff begynnelsen/ eller the hafwa thet contraherat utaff en otienligh Diæt) så wil man i thetta Capitlet förhandla/ huru the sigh förhålla skola.
Oanseedt at thet wäl faller förswårt then medhfödde Constitution til at förandra; såsom ock then ther genom lång Wana uthi Diæten är blifwen såsom han infödd wore; så är thet doch icke heller omöjelighit: Effter som wij aff daghelige Förfarenheten see/ huru Lekamen icke allenast medh Åhren/ uthan ock genom Spijs och maneer til at
