sanningen lijkmätigast/ at han är i hoopakommin aff the 4. Elementer, nämligen Jorden/ Watnet/ Lufften och Eelden. Hwilka elementer hafwa wäl åthskilliga och millan sigh sträfwande qualiteter, (såsom Warma och Köld/ Fuchtigheet och Torrheet/) så blifwa thet doch genom en underligh strijdh/ (lijka som man seer mångha Strängiar eller Instrumenter i en Music) til godh accord brachte; hwilken Tempererament blifwer kallat. Och är temperament för then skul intet annat än en ting som kommer aff emillan sigh strijdande elementers förmängningh/ the sigh så ändra och under hwar andra deela/ at ther aff omsijdher kommer en wäsentligheet then wij kalla complexion. Och aff thet elementet som öfwerhanden hafwer/ kallas en Menniskia kall/ warm/ fuchtigh/ eller torr/ eller warm och fuchtigh/ eller warm och torr/ kall och fuchtigh/ eller kall och torr tilsamman.
Hwarföre seer man 8. slags temperamenter wara; 4. enfaldige/ och 4. tilsamman satte. Om och thesse 4. elementerne i lijka proportion och kraffter tilsamman mängias; upstijgher ther aff then nijonde slags Complexion som man kallar ad pondus eller heel temperat; hwilken sällan finnes.
The andra blifwa kallade Temperamenta ad justitiam; at oansedt the ey medh lijka mått och kraffter komma tilsaman/ mängias the doch i en tilbörlig proportion effter som hwar och en Kropp/ eller Lemm bör then hafwa til at fulborda sina naturlighe wärk medh. Så seer man i Kött och Been/ mäst wara Jordh medh sin torrheet: i Blodhet/ Watnet medh sin fruchtigheet: I Andarne måst lufft: I then naturlighe wärman mäst eeld/ etc. Och ther
