Så kan ock Landsens egen Art och Natur myckit göra til Lufftsens Förandring/ såsom thet kan liggia högt eller lågt/ widh siö/ Moraas eller flacke Fältet. Ty thet är myckit angeläget/ om ther en steenachtigh/ sandachtigh/ feet eller mager Platz är: Om ther finnes Metall eller ey/ om thet är ett slätt Land eller bärgachtigt. En sandigh och mager Grund förhetar Lufften/ en feet/ fuchtar then samma. The Orter/ ther Metall-Grufwor äre/ skattas icke heller för sunde/ oansedt i Pestilentie tijdher Inwånare tå kunna wara någhot tryggare/ (effter som Swafwelröken thet pestilentialiske Förgifftet dissipera plägar/ som man hafwer til at seewidh Kåttarbärget) doch stijgher aff sådana Grufwor offta förgifftigt Damb och Röök/ hwilken några synnerlige och egna Plågor (som man kallar morbos Eudemios) upwäcker hoos them ther hoos boo.
Höghe Platzer gemeenligh kylare och Lufftigare/ i thet at Winderne obehindrade them kunna igenomblåsa. The lågha äre igen heetare: Ty the undfå Solenes Strålars reflection eller Återslagh fast starckare: Såsom ock the/ som nidre widh Bärgen Öster eller Söderuth äre belägne/ finna större Hetta än the som baak om Bärgen i Ost eller Syden boo.
Hwilka Orter/ som Norden och Syden hafwa medh Bärg tilslutna/ och Ost och Wäst ypen/ såsom Stockholm/ the hafwa i sigh sielff temligh godh Lufft/ i thet the strax Morgonsolen kunna undfå/ och Middags hetan/ samt thet osunda Sunnan Wädret genom höga Bärgen något afwärt blifwer/ såsom ock Nordan wäders skarpheet på then Norre sijdan. Men the som hafwa Nordan och Wästan
