ålder kommer her til en Landsens Fader och utbeder fig Hans Nåd: At den ej kan fela, giör jag mig underdånigst försäkrad; ty det är hvarken Smickran eller et wisst Hof-Språk, utan en ren Historisk betraktelse, om jag säger, at jag bland alle Eders Majestäts Store och Hiältemodige Företrädare altifrån Monarchiens begynnelse ej finner dess Öfverman i mildhet emot den ringaste af Dess undersåtare. Dyrbar Egenskap, Allernådigste Konung, som af ingen bör missbrukas och minst af en Häfdeteknare, som har Sanningen til sit högsta ögnemärke! Jag anropar henne derföre endast af underdånig plikt i den alramenlösaste afsikt: Eder Kongl. Maj:t, som af Gud är satt til at hägna de Svenskes Frihet, hvilken under Dess dyra ögon haft den lyckan, at å nyo födas, kan ej annat än med Kungelig Nåd tillåta en trogen hand, som upofrar sig til
