Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/146

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

af ofvannämde Götes Son Gylfe[1], hvilken förestod högsta Afguda-offret, som Öfverste Höfdingen i Manhem, Jättehem, Säland[2] &c.[3] och skipade rätt i Kuenland, sträckandes sit Domare-wälde öfver den delen af Ryssland, som nu kallas Nogårdslähn[4]. Han war en mycket from Höfding, som tillika med sin broder Glamer erkändes af Scandianerne för en Ätling af Gudarne, eller rättare sagt, af deras äldste wördade Stamfäder; men icke des mindre slöts med honom Fornioterske Drotte-stammen i Scandien på et ganska besynnerligt sätt: Gylfe war mycket begifven på den Österländska Wisheten[5], som så högt aktades af de gamle Perser och Egyptier[6]: Til at stiga högre i sin konst, reste han til gamla Scythiska bygden[7], som hvarken war så långt från hans land eller en så owahn resa i den tiden, då Scandianerne som oftast sågo sine fäder och fränder: Sigge Fridulfson [8], en slug

  1. ↑ Detta namn kommer tämmeligen öfverens med det gamla Persiska Califa: det war en ypperlig Man hos Österlänningarne, som förestod Gudstiensten i et hedniskt Tempel och uttydde Lagen för folket. v. Olear: itin. Pers. De Mahometaniske Regenter blefvo sedan så kallade. Eljest kan ock Gylfe wara kommit af Golf, botn, haf, och betyda en Siö-Konung.
  2. ↑ Säland war ej annat än Roslagen. v. Sturles. T. 1. p. 477. cfr. not. nost. ad c. 3. §. 5.
  3. ↑ J. Wildes Förb. p. 29. 30. &c. it Ejusd. Hist. Fragm. p. 103. &c.
  4. ↑ Peringsch. Ättart. p. 65.
  5. ↑ Edda Ill. mythol. a.
  6. ↑ Denna Wetskap har sedermera blifvit kallad Svartkonst.
  7. ↑ Edd. Ill. L. c.
  8. ↑ Wid pass 80. åhr förut hade en Eunone eller Aune regerat öfver Asarne, hvilka kallades också Aorserne (v. Supl. au Corp Dipl. de Du Mont. T. 1.) Om denna warit en af Sigges Förfäder eller Släktingar, kan man ej weta; men utan tvifvel war han en af hans Företrädare. v. supr. §. 2. in not. Sigges Förfäder man efter man kunna ses i Verelii not. ad. Götr. S. p. 46. 47. Edda Ill. Chronol. Anglo-Sax. p. 531. edit. Abrah. Veloc. Peringsch. Ättart. p. 7. Edda kallar Odens Fahr Frialfr eller Fridleif, Farfadren Finnur, Farfarsfadren Gudolf &c. Langfedgatal äfvenså; men Chron. Anglo-Sax. p. 531. kallar Farfadren Freavin, Farfarsfadren Frithvulf och FarfarsfarfadrenFinner, hans fahr Gudulf, hans fahr Jat (Eeat, Geata, Göte,) hans fahr Biat (Beat, Beau, Baur, Bore, Boreas,) hans fahr Skialdun, (Skiold, Scealdua, Skalduai,) hans fahr Eremod (Heremoth, Hermod,) hans fahr Jtterman &c. och så ända til Noach. Edda och Langfedgatal gå dermed genom de gamle Trojanske Kungarne Tros, Memnon &c. Dardanus, Jupiter, Saturnus a Krit, Cretensis &c. ända til Japhan, (Javan) Japhets Son. Men Oden, som diktade så mycket, kunde wäl ock dikta sig Förfäder.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/146&oldid=426445”