Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/306

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

war en oförliknelig heder: Konungarnes förnämsta omsorg war derföre, at tänka på sit försvar och medel til at angripa andre[1], så at de Svenske efter den tidens sätt woro mycket mäktige på skiepp, folk, hästar och wapn[2]. Ehuru alle i fred och hemma hos sig woro lika gode i en tid, då man ej wiste af Rang-ordning i sällskap, som mer skadar, än gagnar et fritt Samfund genom den innerliga lust hon inblåser dem kitsligom, at giöra en för ögonen glänsande lycka, oftast med förtienstens och dygdens förtryck; så höls dock i fält mycken ordning och Soldaten i sträng aga, lydnad och wördnad för Konungen eller den han i sit ställe förordnat[3]. När en ny Anförare blifvit utwald, uphögdes han på skiöldar och wisades för hela Hären[4]. En Krigshär stältes gerna, då det bar til slags, i en Trekant eller i skapnad af en pyramid[5] med spetsen mot Fiendens medelpunct[6] och en sådan Slaktordning, som endast bestod av Fotfolk, kallades et Svinhufvud[7]. Med Rytteriet war föga bevändt: Man slogs bäst til fots[8] öfver hela Norden, der man mer kom fort med fartyg, än med hästar; Men

  1. Loccen. Ant. Sv. G. L. 3. c. 1.
  2. Tacit. de Germ. & Svion. c. 35. ap. Grot. prol. ad Hist. Goth. & Loccen. L. c. Ad. Brem. de Sit. Dan. c. 230.
  3. Ad. Brem. de Sit. Dan. c. 230. Loccen. Ant. Sv. G. L. 3. c. 5.
  4. Tacit. Hist. 4. 15. 4. & Cassiodor. L. 10. Var. ap. Loccen. Ant. Sv. G. L. 2. c. 25. p. 157.
  5. De Romare kallade denna Slakt-ordning Cuneus (Tacit. de Germ. c. 6. p. m. 39.). Le Pere Daniel (Hist. de France T. 1. p. 126 &c.) afbildar nogare et sådant Tete de Porc, i hvilken skapnad Franska Krigshären war stält i slaget mot Narses wid Casselin i Italien A. C. 555. K. Sigurd Ring i Sverige stälte på samma sätt sin här mot K. Harald Hildetan på Bråwalla-hed, som framdeles skall berättas.
  6. Tacit. de Germ. c. 6. p. m. 39. Agath. L. 2. Peringsch. Fragm. de Præl. Bravall. &c.
  7. cfr. Veget. de Re mil. L. 3. 19. & Le Pere Daniel Hist. de France. T. 1. p. 126.
  8. Agath. L. 2. Herm. Hugo. de mil. Equ. Ant. & ov. L. 1. 4.