Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/31

6. Cap. De Gamles Afgudadyrkan.
1.	De första menlösa kunskaper fördunklades af dikter.
2.	Gudarne begynte blifva like Menniskior. Deras bilder. Thors sattes främst.
3.	Oden blef en Krigare och Fält-Gud.
4.	Frygga blef Kärleks och Fruktbarhets Gudinnan.
5.	Denna ändring i gamla Läran war skiedd wid pass 150. åhr efter Christi födelse.
6.	Tre stora Högtider om åhret. Jul firades mäst til Thors ähra wid Winter-Solståndet.
7.	Andra helgden war Disa-offret i Göye månad. Den tredie Oden til heder om wåhren.
8.	Gudstiensten war i början utan prål.
9.	Hvarjehanda offer giordes åt Gudarne af diur och frukter.
10.	Man begynte offra menniskior i Sverige wid pass 200 åhr efter Christi födelse.
11.	Tiden och rummet för högsta Afguda-offret i Sverige.
12.	På hvad sätt menniskior offrades.
13.	Inredan och wärktygen i Offerhusen.
14.	Ceremonier och Spådomar.
15.	Offren uphängde eller brände.
16.	Brukeliga Ordelag och Glädie wid Offren.
17.	Afguda-Prästerne och deras myndighet.
18.	Offrens förestånderskap, Tempelmör och Vestaler.
19.	Templens bygnad. Det gamla Upsaliska.
20.	Giftermål och kärliga möten giordes i Templen. SkurGudar, Alfablot och smärre Gudstienster til ringare Gudar i hvar landsort, der intet Tempel war.