Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/396

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

skaffade ägodelar åt sine Arfvingar i Sverige[1], hvarifrån dock ingen fick föra arf til Grækeland[2]: Wahnan, at fara från Scandien til Miklagård, blef i denna tid så stark, at de Holmgårdska eller Huniska orter, genom hvilka wåre Wareger mäst reste, blefvo småningom deraf mycket uttömde på folk[3]: deraf blef landet försvagadt och måste sedan mot Sclavonerne söka hielp från Sverige[4], som framdeles skall berättas. Scandianerne reste wäl ock fordom til Grækeland stora Siöwägen genom Gibraltarska Sundet; men ehvad wäg de farit, så är det oförnekeligt, at Waregerne kommit från Scandien[5], och at Sverige ännu i sina Sten-Krönikor har mångfaldiga bewis på detta Grækelands-färder[6], hvilka utan tvifvel redan i Domars tid warit

  1. ↑ Wid Urlanda-by i Tillinge Sokn i Upland läser man på en Runsten: Karl upreste stenen åt Fadren Mursa och Kabe åt sin Måg Fugfile, som aflade ägendom i Grækeland åt sine arfvingar. Om flere Grækelands-farare skall strax mer nämnas.
  2. ↑ Westg. L. Ärfda-B. 12. Cap. säger: Ingen mans arf tage den Man, som i Grækeland sitter. Intet starkare bewis kan gifvas på de gamle Svenskes tienst och tilbrakta tid i Grækeland.
  3. ↑ cfr. Strahlenb. Descr. Russ. p. 194.
  4. ↑ Chron. Vet Russ. Nom. Poviest. Vremianich. & Kniga Stepannaja ap. J. Helsing. Diss. de Orig. Vareg. Åbo. 1734.
  5. ↑ T. S. Bayer. in Act. Petrop. T. 4. p. 280. cfr. Cedren. p. 758.
  6. ↑ Följande Runstenar kunna tiena til exempel: I Eds-Sokn i Upland wid Ed-stigen: RAGUALD upreste stenen efter sin Moder FASTVIONEMS Doter: sielf war han Krigsfolkets anförare i GRÆKELAND. Wid Hanstad i Sponga Sokn: Stenen är uprest efter IGORAS Söner, dem hon sielf ärfde: men deras Bröder ärfde henne: GIADARS Bröder dogo hos GRÆKERNE. Wid Löfsta-by i Bälinge Sokn: FASTVI reste stenen efter Sönerne GERDER och UTRIK: den ene dog i GRÆKELAND. I Husby-Skådre Kyrkedörr: ERIK, HÅKAN, INGUAR och KRAGUILTER reste stenen åt ENAR (cfr. L. Sepel. diss. de Roslagia. Ups. 1721.) som dog i GRÆKELAND: Gud och Guds Moder hiälpe Siälen. Genom sådana resor blef Christendomen mer och mer bekant. Wid Tible i Wäster-Ryd Sokn: BIÖRN och STENFRID reste stenen efter GOSILAS Man, som föll i krig hos GRÆKERNE. Wid Fiukeby i Ärentuna-sokn: LIUTR Skiepsstyraren reste stenen efter sine Söner: ÅKE dog utrikes styrde skieppet (Knari eller Galeyan) åt GRÆSKA hafvet; men NERI dog hemma. I Angarns kyrkemur: DIAKN, GUTERFR, SUNATR och DURULF efter Fadren TYKE, som dog i GRÆKELAND. I Upsala Domkyrka: JARL och WIGBIÖRN reste stenen åt Fadren GUAST, Styrmader (Gubernator), INGEMUND och THORD, som foro ut til GRÆKELAND, och JORIS Son åt INGELBIÖRN. I Wedyxe-by i Danmarks-Sokn: STAILT efter sin Man WIDBIÖRN, som reste til GRÆKELAND. v. Ol. Cels. Monum. Sv. G. in Act. Lit. Svec. Ups. Sådana bewis om Grækelands färderne äro owedersäjeliga.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/396&oldid=426784”