Svenske Drotten Fiolmers tid[1] tycks det hafva kommit under Dannemark wid pass A. 250. och sedan åtskillige gånger ymsat Herrskap: En Ingiald Frodeson, upfostrad af en Stark-Otter, som på hans wägnar nedlagt nio Selandske Kämpar på Roliungshed[2], en Attila Skåning, som af samme Stark-Otter fådt undsättning[3], en Rune, som fallit i strid mot sin Medälskare Baldur och blifvit begrafven i Runebärga-högar[4], en Os eller Osur i Osige härad[5], en Thor[6] och en Sigfrid[7], Små-Konungar i Gödinge-Härad[8], en Widga Welindtson i Östra och Norra Skåne med en del af Halland[9], och flere skola efter gammal sägn på särskilta orter och på ovissa wider warit Skånske Höfdingar; men wid pass A. 630. skall detta land hafva legat under Upsala-öfver-Konung Ottar-Wendil-kråka[10], som deröfver satt sin yngre Son Hottar[11],
- ↑ v. supr. c. 11. §. 5.
- ↑ Sax. Gr. L. 6. p. 100. & Floræi Flor. Ant. Scan. p. 90.
- ↑ Sax. Gr. L. 8. p. 133.
- ↑ A. Stob. de Scan. Ant. c. 1. §. 14.
- ↑ Denne Osur är begrafven wid Byen Strö, der hans namn skall finnas på en sten: Totte-släktens gamle Stamfäder skola her ock wara begrafne. v. S. Bring. Mon. Scan. P. 1. &c.
- ↑ Efter denne Thor, som blifvit dräpen af Konungen i Stoby, skall Thorups Sokn fådt namnet (P. Loven. diss. de Gothungia &c.)
- ↑ Wid Loshult skall denne Sigfrid haft sit säte och efter honom Sefre-änge, Sefre-kullen, Sefre-källan &c. blifvit kallade. v. P. Loven. L. c.
- ↑ P. Loven. Diss. de Gothungia sub S. Bring. Lund. 1745.
- ↑ v. supr. §. 11. & Floræi Flor. p. 85.
- ↑ v. supr. c. 13. §. 3.
- ↑ J. Floræi Flor. Ant. Scan. p. 91.
