Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/467

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

wid Lund och otaliga flera[1]. I Blekingen, hvars gamle Inwånare äro kallade Pleichaner[2], war fordom Ave-skiär en märkwärdig Stad[3]: Der hafva ock Lyckeby i östra-härad, Sölvisborg och Elleholm i Lister, Rotnaby[4] i Medelstad och flera orter warit forne Höfdingars boningar.

14. Hälsinge-Riket[5], hvarunder bör begripas Ångermanland, Medelpad, Jämteland med Herutdalen, Gästrikeland, Wäster- Norr- och Öster-Botn[6], som alla haft gemensamme Lagar[7], har af ålder haft månge Fylkis-Konungar: Ångermanland har tillika med Medelpad warit regeradt af en Auskur-Audur och hans Söner Hild och Gaut, af en Agde Jarl i Gniparlund[8] och af samme Jarls Efterkommande i långliga tider[9]: De hafva bodt på Sundheden i Hög, på Alö[10], på Grund och Näs i Selånger, på Skönsborg i Skön, på Biarma i Sätna, på Styrisholm i Ångermanland och i Medelpad på Borgen i Tuna och på Buröen eller Buraholm, et gammalt Domaresäte[11]. Hvad, som nu

  1. A. O. Rhyzel. Sv. G. mun. p. 3. 126. 147. S. Bring. Mon. Scan. L. c. Tuneld. Geogr. 242. 243. J. Floræi. Flor. Ant. Scan. p. 76. 85. 91. P. Loven. Diss. de Gothungia &c.
  2. cfr. Ad. Brem. de Sit. Dan. &c. c. 215.
  3. S. Bring. Mon. Scan. L. c.
  4. A. O. Rhyzel. L. c. p. 62. 169. Ejusd. Monasteriol L. 9. c. 17. Tuneld. Geogr. &c.
  5. I äldsta tider har detta land utan tvifvel hetat Ingeland, et uprögdt land (v. supr. c. 11. §. 1.), liksom Ångermanland, Ingermanland &c. men blifvit förökt med det ordet Håll eller Sten, så at Hålls-Ingeland will säja det Sten-rögda landet.
  6. A. Buræi Descr. Sv. p. 33. J. Paul. Goth. Hist. Arct. L. 1. c. 16.
  7. Hälsingelands äldste Lagar, i träd skurne, giömdes ännu A. 1374. i Selångers kyrka, fäste i järn-kädior. (S. Bälter. diss. de Hels. &c.).
  8. J. Norin. Diss. de Fac. Angermanniæ.
  9. cfr. Præf. ad LL. Hels.
  10. Hälsingeland är delt i tre fylken, i Sundheden, i Nordanstig och i Ala: I detta Ala har det Alupotta warit, der den gamle Stark-Otter kommit till werlden. cfr. S. Bälter. diss. de Helsingia.
  11. A. O. Rhyzel. L. c. p. 109. 182. Jos. Thun. in Vit. Palmsch. p. 109. S. Bälter. Diss. de Helsingia. J. Norin. Diss. de Fac. Angerm. Tuneld. Geogr. p. 277. 294. &c.