wid Lund och otaliga flera[1]. I Blekingen, hvars gamle Inwånare äro kallade Pleichaner[2], war fordom Ave-skiär en märkwärdig Stad[3]: Der hafva ock Lyckeby i östra-härad, Sölvisborg och Elleholm i Lister, Rotnaby[4] i Medelstad och flera orter warit forne Höfdingars boningar.
14. Hälsinge-Riket[5], hvarunder bör begripas Ångermanland, Medelpad, Jämteland med Herutdalen, Gästrikeland, Wäster- Norr- och Öster-Botn[6], som alla haft gemensamme Lagar[7], har af ålder haft månge Fylkis-Konungar: Ångermanland har tillika med Medelpad warit regeradt af en Auskur-Audur och hans Söner Hild och Gaut, af en Agde Jarl i Gniparlund[8] och af samme Jarls Efterkommande i långliga tider[9]: De hafva bodt på Sundheden i Hög, på Alö[10], på Grund och Näs i Selånger, på Skönsborg i Skön, på Biarma i Sätna, på Styrisholm i Ångermanland och i Medelpad på Borgen i Tuna och på Buröen eller Buraholm, et gammalt Domaresäte[11]. Hvad, som nu
- ↑ A. O. Rhyzel. Sv. G. mun. p. 3. 126. 147. S. Bring. Mon. Scan. L. c. Tuneld. Geogr. 242. 243. J. Floræi. Flor. Ant. Scan. p. 76. 85. 91. P. Loven. Diss. de Gothungia &c.
- ↑ cfr. Ad. Brem. de Sit. Dan. &c. c. 215.
- ↑ S. Bring. Mon. Scan. L. c.
- ↑ A. O. Rhyzel. L. c. p. 62. 169. Ejusd. Monasteriol L. 9. c. 17. Tuneld. Geogr. &c.
- ↑ I äldsta tider har detta land utan tvifvel hetat Ingeland, et uprögdt land (v. supr. c. 11. §. 1.), liksom Ångermanland, Ingermanland &c. men blifvit förökt med det ordet Håll eller Sten, så at Hålls-Ingeland will säja det Sten-rögda landet.
- ↑ A. Buræi Descr. Sv. p. 33. J. Paul. Goth. Hist. Arct. L. 1. c. 16.
- ↑ Hälsingelands äldste Lagar, i träd skurne, giömdes ännu A. 1374. i Selångers kyrka, fäste i järn-kädior. (S. Bälter. diss. de Hels. &c.).
- ↑ J. Norin. Diss. de Fac. Angermanniæ.
- ↑ cfr. Præf. ad LL. Hels.
- ↑ Hälsingeland är delt i tre fylken, i Sundheden, i Nordanstig och i Ala: I detta Ala har det Alupotta warit, der den gamle Stark-Otter kommit till werlden. cfr. S. Bälter. diss. de Helsingia.
- ↑ A. O. Rhyzel. L. c. p. 109. 182. Jos. Thun. in Vit. Palmsch. p. 109. S. Bälter. Diss. de Helsingia. J. Norin. Diss. de Fac. Angerm. Tuneld. Geogr. p. 277. 294. &c.