Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

köpebref, hafva antingen blifvit så höge, at Sielen ej kunnat klänga sig up, och således odugelige och utdömde i senare skattebref, eller ock kommit til at stå på torra landet[1], at en stor del af wåre gamle runstenar tala om Broar, der aldeles ingen bro tycks hafva warit nödig[2], at gamla notwarp blifvit med tiden obrukelige[3], och korteligen, at Svenska bonden på många ställen inbärgar säd och höö, der han förr i sin ungdom vitiat sin fiskeredskap[4]: man har ock sedt, at åtskillige städer och byar, som i början blifvit anlagde wid hafsstranden, måst sedermera flytta sig hela milarne närmer dit, alt efter som watnet

  1. Til ex: vid Gefle, Hudvikswall, Wasa, Åbo, &c. &c. v. A. Cels. L. c.
  2. Ol. Celsius (Monum: Sv. Goth. in Act. Lit: Svec. Ups:) talar om åtskillige sådane och hvad god gerning det räknades för, att göra broar i gamla tider. Biskop Benedict i Skara, som lefde 1178 och 91. (v. Speg. Chron. Ep. p. 274.) berömmes högeligen, som han ock förtjänar, i Bisk: Hist: vid gamla Wästg: L. för de många broar han låtit giöra. Så säges om honom: — — Then gode Biskoper Bändicter: slikr var aldrig til godgärninge, hvarti fyr eller sidan: Hvar sum han for um sit Biskopsdöme oc sag nokot af-fat (olagat), thess Gudi skuldi med tiene, ta halp han med sinum penningum mannilika oc ärlika: han lät ock Broer giöre: Han lät giöre Brone i Osæ, adre i Offrud, tridiu i Travädi, fierdi Biörnabro oc femti Ullervis-bro. Han lät broa två rastir (morast:) af Tividi oc ena rast af Vätursvidi oc en i Hökesås-skog.
  3. Til ex: wid Hudvikswall &c. &c. v. Cels. L. c.
  4. Til ex: vid Tanum och Fiällbacka i Bohuslän, i Biörkö vid Wasa, på Engsö i Westmanland, i Leksand i Dalarne, der en äng, kallad Siö-botn, war för 100 åhr sen en fiskerik Siö (v. Zach. Holen. dissert. de Dalekarlia Ups. 1722 och 26.) och på många flera orter.