begrafven på Munsöen i Mälaren, der hans Hög ännu skall finnas, kallad Biörne-Backen[1]; men hvad man med wisshet kan säja, är det, at hans Son Erik efter honom ensam antog Regeringen i Upsala[2], medan hans andre Son Refil[3] i Engeland och på alla haf kringsväfvade. Biörn och hans Bröder, Lodbroks Söner, woro i sin tid de förskräckeligaste krigare i Europa: Gamle Soldater, som fölgt dem på deras stora tåg, öfvergufvo handtwärket aldeles då de woro döde, tyckande sedan ej wara mödan wärdt, at följa Konungar i fält[4]: Tvenne af dem kallades, som sagt är, Hvitserk och Sigurd Orm-öga: om den senare, som war Konung i Dannemark, skall framdeles widare röras; men den förre wele wi nu något följa.
13. Hvitserk hade fådt Ridgötaland och Holmgårdska Riket på sin del, som tilförne är berättadt[5]: Finnar, Ryssar, Estländare, Sclavoner, Krivizer och Merianer, som alle kallades Ziudi eller Scyther, betalte honom[6] åhrlig skatt[7], liksom de ock warit hans Fader underdånige; men i början af 860-talet och under Hvitserks krigståg
- ↑ Peringsch. Ättart. p. 33.
- ↑ Herv. S. c. 20. Langfedgatal & Mon. Isl. ap. Kil. Stob. in Dynast. Sciold.
- ↑ v. supr. §. 11.
- ↑ Ragn. Lodbr. S. c. 22.
- ↑ v. supr. §. 1.
- ↑ Gamla Ryska Krönikan Poviest Vremianich säger, at dessa Folk betalte åhrlig skatt til Varegerne, det är til Sverige; ty annorlunda hafva Ryssarne fordom aldrig kallat de Svenske: dermed menar hon den tiden, då Sigurd Ring och Ragnar Lodbrok regerade; ty sedan fingo åter de orterne sine egne Konungar, fastän de erkände Sveriges öfverwälde, som framdeles skall säjas.
- ↑ cfr. Chron. Russ. Poviest Vremianich. & Herbertstein. ap. J. Helsing. Diss. de Orig. Vareg. Åbo. 1740.
