Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/587

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Constantinopel med en stor krigsmakt, hvaribland skola hafva warit tiotusende Wareger eller Scandianer[1]: Den gången blefvo wäl åter sakerne bilagde och det syns som de Svenske då blifvit qvare i Græska tiensten[2] som Wäringar[3]; men en tid derefter skall Inge, som haft et hårdt och häftigt Sinne, hafva förlorat sin Här wid Nicomedien i Bithynien: Han led ock et stort nederlag wid Coresch emot Drevenserne, et slags Skogsboar eller Snaphanar wid pass A. 952. då han äfven sielf tilsatte lifvet; men han hade warit så mycket lyckeligare i sit giftermål; Han ägde Alogia eller Olga af Kiowska huset[4], som tycks hafva warit af Ynglinga Ätten så wäl som han[5], en Prinsessa af stora egenskaper: Hon införde först Christna Läran i Ryssland[6] A. 941. eller 955, sedan hon under namn af Helena blifvit döpt i Constantinopel af Patriarchen Photius, då Johan Zimesses regerade, hvilken hon på Ärbart och ädelt sätt wägrade sin hand, då han begärte henne til äkta[7]: Hon upbygde S. Nicolai kyrka i Kiov öfver sin Faders

  1. Pov. Vrem. L. c. & Bayer. in Act. Petrop. T. 4. p. 290.
  2. En Thord Jöranson från Sverige tycks wid denna tid hafva warit Græske Kejsarens Wäring och tillika Christen. (cfr. Act. Lit. Sv. 1728. p. 407.): Hans Runsten är huggen af Ubir, hvilken lefde i början af 1000-talet.
  3. cfr. J. Helsing. L. c.
  4. Olga menes ock hafva warit en Doter af den föromtalte Gostomissel i Nogården (v. supr. §. 1. cfr. Strahlenb. ap. J. Helsing. L. c.). Kan ock hända, at Aldejoborg blifvit efter henne kallad Allogieborg (cfr. P. Dikman. ap. J. Helsing. L. c.), men så hade dock långt för hennes tid wid Ladoga warit et Lader eller Höfding-säte.
  5. v. supr. §. 2.
  6. T. S. Bayer. in Act. Petrop. T. 6. p. 390.
  7. Strahlenb. Descr. Russ. p. 270.