Ryssland[1]. Han delte sedan Riket emellan sine Söner Liuter eller Oleg, som blef Drevensernes Höfding[2], Jaropolk eller Harald, som fick Kiovska wäldet, och Waldemar, som änteligen behöll altsammans allena[3]: Harald hade welat uphäfva sig til Tyran öfver sine Bröder: Han hade försåteligen afdaga tagit Oleg och lotten skulle nu komma til Waldemar, den han kallade Frilloboren; men denne tog sin tilflykt til Holmgårdska Rikets Skyds-Herre, Konungen i Sverige Eric Segersäll, som framdeles skall omtalas, hvilken sielf kom honom til hielp, så at han segrade öfver sin Broder, som då blef ihiälslagen, och stadfäste sit Rike, det han berömligen skall hafva styrt ifrån A. 975. til A. 1005. Han uprättade der åter Christendomen efter Græska Kyrkans bruk[4], sedan den efter Olgas[5] död förfallit. Han ägde en berömd maka, med hvilken Drotning Sigrid i Sverige täflade i Storhet: Hon hette äfven Alogia eller Olga och skall hafva warit Kejsar Basilii Doter i
- ↑ cfr. Les Mem. cit. p. 13.
- ↑ Under Liuter har en Svensk Höfding Ragwald warit Kniga, Knias eller Knes i Plotsko (v. Bayer. L. c. T. 4. p. 289.). De Svenske woro nu i dessa länder äfvenså hemma som i sit eget: De erkände så godt som samma Öfverhet och Printsar af samma hus. Svårt, at säja, om det är efter denne Ragwald eller en annan, som en Runsten fins wid Ed i Upland på wägen åt Bislinge-by: Der kallas han Anförare för dem, som reste til Grækeland.
- ↑ Odde Munk. Vit. Ol. Trygg. c. 3.
- ↑ T. S. Bayer. L. c. T. 6. p. 390.
- ↑ Olgas Fest firas åhrligen i Ryssland den 11. Julii, efter Waldemars inrättning, som ock förtient et ställe bland Rysslands Helgon: wid sin Döpelse antog han det namnet Basilius (cfr. Mem. du Regne de Pierre Le Grand. p. 15.).
