Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/638

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

dödes Fränder, utan til Konungen sielf, som hade at förnöja dem det bästa han förmådde. En gång då Eric war borta i sina Skattländer, tänkte han wara tid, at sättia sig bredwid honom på Thronen.

9. Almogen war sammankallad til Upsala-Ting: Styrbiörn infan sig der med sin Morbroder och Fosterfader Ulf Jarl af Sula, förmodandes med pock och förmätenhet, at strax genomdrifva sin Sak; men her behöfdes mer än Arfs-rätt til et sådant upsåt: Det ankom äfven på Menighetens fria samtycke, som ej wille kufvas: Huru Styrbiörn burit sig åt, wet man ej; men han och hans Morbroder blefvo med mycket buller wräkte från Tinget och med stenar förfölgde, hvarpå äfven, til hans ytterligare förtret, en annan Med-Regent utnämndes[1]: Denne war kan hända Emund Slemmes Son och sidste telningen af Ringiske Grenen[2]; men ehvem han war, så ärnade Styrbiörn på honom hämnas: Han anhöll hos sin Farbroder, at åtminstone få en flotta, som en Konungs-Son anstod, at dermed efter gamla Nordiska sättet föröka sin lycka på främmande kuster: Eric gaf honom också sextio wäl utrustade Skiepp wid pass A. 975. hvarmed han en tid skulle wara utomlands, at folkets bitterhet imedlertid kunde sakta sig; men med denna makt war hans första bedrift, at upsöka den i hans ställe utnämnde Konungen, hvilken han utan möde nederlade[3]: derpå drog han til Wenden och underkufvade åtskilliga af de östra Länder, ur hvilka han prässade Skiepp och folk, hvarmed han efter åtskilliga Siötåg i Öster- och Wästersiön angrep Jomsborg i Pomern wid pass A. 979.

  1. Hist. Knytl. & pl. Test. Isl. ap. J. Wild. ad Puff. c. 21. p. 352. 353.
  2. v. supr. §. 7.
  3. v. supr. L. c.