Den här sidan har korrekturlästs
2. Flyttningarne skiedde til siös och icke til lands: deruti komma gamle trovärdige Auctorer[1] och sielfva förnuftet öfverens. Det war ock i en tid då siöfarten redan war i fullt bruk hos alla folkeslag [2], särdeles hos dem, som bodde wid strander och på watn-rika orter. Alt ifrån gamla Scythiska bygden til wåra Scandiske öjar war den tiden siöwäg. Ryssland har warit så segelbart, at man ej behöfver gå i så urgamla tider tilbaka, at finna siöled ifrån Scythiska hafvet[3] ända til Muscou[4], som än kan dömas af den sidländte trakten deremellan och Petersburg. Scytherne kunde således med samma små båtar, på hvilka de satt sig hemma[5], fara ganska
- ↑ Til ex: Tacit: de Germ: säjer: De som fordom ymsade boningar, foro ej landwägen, de brukade skiepp. &c. Derpå undrar G. V. Leibnitz in not. ad Tacit: men den lärde mannen war ännu ej kunnig om watnets högd fordom i Norden, hvaraf man ser, at desse gamla flyttningar nästan omöjeligen kunnat skie på annat sätt.
- ↑ Tyrernes och Carthaginensernes Historia kan nog bewisa, hurulänge siöfarten warit i bruk, och jag wet icke, om Scytherne just warit senare, än de folken, i den konsten: En Scythisk Gryphon hålls för den förste, som funnit på små hvassa båtar. v. J. Jansson. Atl. P. 5.
- ↑ Af åtskillige gamla Auctorer kallas Östersiön Scythiska hafvet. v. H. Grot. prol. ad. H. Goth. Vand. & Longob. p. m. 13.
- ↑ För något mer än 400. åhr sedan war Muscou allenast en Herregård. v. Strahlenb. L. c. p. 170. Det tycks hafva fådt sit namn af Ma eller Måse, träsk, watuland, och kanskie gau eller gå, fält, wäg.
- ↑ De Nordostlige folken i Ryssland bruka et slags båtar, (som förmodeligen warit i bruk från de äldsta tider) der 10. til 14. personer kunna sitta, af läder, sielskinn, wahlfiskben &cc. som kunna läggas ihop och bäras öfver land: de kalla dem Kamzadali Baduri. (på gammal Celtiska Bad, på Svenska Båt) v. Strahlenb. L. c. p. 100. Sådane hafva ock kunnat wara brukelige i desse Scythiska flyttnings tider. Mezerai talar om båtar, som de gamle Saxer och Franker brukat af läder. cfr. Plin. L. 5. c. 4. Skieppen buros också på axel här hos oss mellan Veneren och wattnet Mios. v. Olofs Saga. c. 6.
