Sida:Svea rikes häfder.djvu/13

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

ingen dyrbarare uppmuntran har kunnat möta mig vid första inträdet på en lång och svår bana. Måtte mitt försök ej vara ovärdigt denna Nåd eller sitt Ämne — och jag är nöjd!

Dyre Konung! — Store Häfdatecknare, till hvilkas helgade krets jag blott såsom den ringaste af deras lärjungar vågar se upp, ha ej sällan måst teckna sitt fosterlands öden med känslan af dess förderf eller stundande undergång i sina hjertan. Den som nu tecknar Svenska Folkets (jag eller en lyckligare) kan dröja vid tankan af ett räddadt fädernesland. — Hvad Eders Maj:t gjort för Sverige skall ingen Eftertid glömma, ingen Historia förgäta. — Gud välsigne Eders Maj:t, Dess förenade Riken, Dess