efterträdare[1], hämtade ur samma Saga, den gamla Svenska Konungalängden[2]. Så fick man flera konungar redan före den första, hvilken den i sjelfva verket äldsta inhemska konungalängd för hedniska tiden vet att anföra. Denna konungalängd, som slutar vid år 1333, och således vid den tiden är skrifven[3], begynner med Inge, fader till Neork[4], farfader till Froy[5], hvilka bägge, säges det, af efterkommande blefvo dyrkade såsom gudar[6]. Man igenkänner häri öfverenstämmelsen med det Isländska Ynglingatalet, hvilket hos Are Frode[7] begynner med Ingvi, Niordr, Frayr; och denna öfverensstämmelse mellan bägge bibehåller sig äfven i det följande, om man undantar någon olikhet i skrifsättet af namnen. De Svenska Krönikornas författare ha känt denna äldre inhemska konungalängd; men utom de för den obekanta konungar, som Jordanes och Sagan om Thidrik af Bern
- ↑ Dessa förekomma äfven i en Codex af den Prosaiska Krönikan. Script. R. Suec. l. c.
- ↑ Script. R. Suec. T. I. p. 253.
- ↑ L. c. T. I. Catal. Reg. N. II. Jfr. NN. III. och VI.
- ↑ Skrifves äfven Neroch.
- ↑ Skrifves äfven Froyer, Froe, Frode. (Stroy är ett tydligt skriffel).
- ↑ Hos ambos tota illorum posteritas ut Deos venerati sunt.
- ↑ Schedæ. Havn. 1733. p. 76.
