Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
316
Träden af håret,
af hufvudskålen himlen.
Utaf hans ögonbryn
gjorde blide gudar
Midgård åt menniskornas söner.
Men af hans hjerna
blefvo de tunga
skyar alla skapta”[1].
Derpå togo gudarne de strålar och gnistor, som foro lösa och blifvit kastade från Muspellhem, och satte dem i rymden ofvan och nedan att upplysa himmel och jord. Ty förut
„Solen det ej viste
hvar hon salen ägde,
Stjernorna ej viste
hvar de stad ägde,
Månen det ej viste
hvilken kraft han ägde”.
Då gingo alla makter
till de upphöjda säten,
De helige gudar
höllo derom råd:
- ↑ Vafthrudnismál str. 21. Grimnismál str. 40, 41. Edda Dæmis. 8.
