Finnmarken ännu under den 70:de, då deremot i Siberien allt åkerbruk upphör litet ofvan om Tobolsk under 60:de graden, och i Canada äfven under den 51:sta ingenting sås. Peking under samma bredd med Neapel, och med lika varma somrar, har vintrarna kallare än Upsala[1]. Att vårt land så mycket närmar sig till ö, medverkar, jämte en gammal odlings inflytelse, utan tvifvel till detta företräde; ty hafvet, som året om bibehåller nästan samma värma emedan solen ej verkar på djupet, bidrager i synnerhet att mildra vintrarna. Den starkaste vinterkölden inträffar ofta i öfra Sverige med nordvestvind: i Jämtland förändrar den om två timmar sommarvärman till höst- och vårköld och gör hvad Jämtlänningen kallar Grönår, eller att säden ej mognar: om vintern medför den grufligt urväder. Å norrska sidan förer denna vind merendels tö. Men den kommer till Norrige från hafvet, till Sverige från fjällen. Af
- ↑ Frih. Ehrenheim l. c.
man ett år fått 5 markers hufvuden. Om Uppodlingar i Lappmarken af L. L. Læstadius, Stoch. 1824. s. 90 ff. Från Qvickjocks och andra fjälldalars vegetation får man likväl ej dömma till Lappmarkens klimat i allmänhet; och blott en klarnad himmel mot norden i Augusti månad hotar öfverallt skörden med frost.
