Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/70

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
53
TORDMULEN.

sköta det, eller så kallade Fågelmän, uppklättra längs efter de brantaste klippor under det de upphjelpa hvarann med stänger, eller låta de nedsänka sig på äfven hundra famnars lina[1] mellan klyftorna, för att ur bergens hålor med jernkrokar framdraga och samla både fåglar och deras egg. Så vågsamma företag måste sysselsätta menniskan till vinnande af sin bergning och föda der naturen synes sparsammare hafva utdelat andra sina håfvor. Slutligen må det ock anföras, att de berg hvarest Alkor mest vistas, blifva småningom af deras träck bördige, för hvilka äfven enligt stadgad Lag en viss skatt på några ställen i Norrige betalas af dem som äro ägare af sådana klippor.


Tab. — Fågeln tecknad efter nat. samt storlek enligt bifogad skala.



  1. En sådan lina eller tåg gjord af 16 Oxhudar, 80 famnar lång, är en af Isländska Biskops-stolens Inventarii-persedlar.