6
såsom liktydigt med den objektiva rätten. En tillämpning af den s. k. lynchlagen hör alltså ej hit. Det är emellertid ej nog, att åtgärden eger stöd i rätten; den skall grunda sig omedellbart därå, icke på en med stöd däraf vidtage-n konkret anordning. Sålunda faller ej under straff i teknisk mening hvad som grundar sig å aftal enskilde emellan. Genom aftal bestämda viten äro således inga straff, icke heller blir det något straff, om tvenne personer med anledning af en af den ene mot den andre be- gången oförrätt öfverenskomma, att den skyldige sig till näpst skall underkasta sig något, t. ex. erlägga en viss penningsumma till de fattige. Detsamma gäller om sådana viten, som offentlig myndighet fastställer i konkreta fall. Visserligen falla i vissa af- seenden dessa viten under samma rättsregler, som verkliga straff, men åtskilligt, som gäller om straffen, är här utan tillämpning, hvarför straffbegreppets systematiska värde skulle förringas, om dessa företeelser hänfördes därunder.
Till hvarje straff i rättslig mening hör också, att åtgärden innefattar ett ingrepp i något, som eljest åtnjuter çättsligt skydd däremot, en inskränkning i eller rent af förlust af en rätt, icke allenast en mistning af något, som vederbörande fritt kunnat gifva och taga. Om en person, som innehar ett tjänsteförord- nande, från hvilket han när som helst kan entledigas, af öfver- ordnad myndighet på grund af någon otillbörlighet skiljes från detsamma, blir detta ej något straff i detta ords tekniska be- tydelse.
Vidare förutsättes, att åtgärden hv_ilar på en afsikt att under- kasta den, som är dess föremål, en rättsinskränkning eller rätts- förlust, att den sker just för att denne skall mista sin rätt eller lida inskränkning däri. Detta skall vara syftet. Hvad vidare åsyftas, är utan betydelse. Antingen det aflägsnare ändamålet är vedergällning, afskräckning, förbättring, skydd eller något an- nat, är begreppet straff tillämpligt. Men däremot ej, om afsikten alls ej går ut på ett ingrepp i rätten, utan detta blott är ett oundvikligt bihang till hvad som åsyftas. Därför kan sådant, som en person underkastas allenast i syfte att, så -vidt möjligt, reparera, godtgöra hvad han gjort, utan att det ligger någon vikt vid hvad han förlorar, icke erkännas såsom straff (annor- lunda, om t. ex. godtgörelsen, såsom vid äldre tiders straff, skall
