— 287 — hemliga, tilldess den utomordentliga omskapning � som han åsyftade, framträdde verkliggjord. Lik- väl har han, kort före sin afresa till England, för- trott dem, i deras ursprungliga skick, åt sin vän och välgörare, hof-intendenten Thah på Dagsnäs. Att denne, såsom en äldre, sansad och välbehål- len man, icke gillade omstörtningsförslagen, kan man sluta af följande yttrande i ett bref till ho- nom från Thobild: "Min nådige herre har en fru, egendom, en viss ålder, och är liksom fästad i sy- stemet af det närvarande, vill icke revolutioner. Jag har endast min själ och den död jag behagar söka; jag derför kan och vill göra mer. Glöm icke denna skilnad. Gröres i naturen någon enda stor rörelse, utan skakningar, våld och brytning? Men den gö- res till bestånd af ett stort, helt väl." Den stora plan, medelst hvars utförande han ämnade grunda ett "herravälde öfver jorden" — "en verldsre pu- blik" — omskapa religion, lagar, seder och hela menniskoslägtet, — denna trosbekännelse, som han kallar "planen af mitt lif," — "min själs djupaste hemlighet" — var af följande lydelse: "Mensklighetens Principer, första, stora krafter, äro: Förstå och Göra, De, som öfverträffa i det förra, heta Genier, Snillen; de, som öfverträffa i det senare, heta Hjeltar. Bäggedera äro store, och sammanträffas i ett Verka: de förre i ett mera gudomligt och osynligt; de senare i en mera up- penbar menniskokraft. — Men nu skedde aldrig på jorden något Stort, utan genom ett Geni eller en Hjelte; ja, icke ens något Litet; ty detta liUa bör-
