Den här sidan har inte korrekturlästs
28
Fyrtinionde odet. Silfverskölden med Afroditesbilden. Hvilken, värmd af gudars lågor, Mejslat oceanen der? Gjutit dessa silfvervågor � Dem på ryggen hafvet bär? Hvem är konstnäm? — Se, på färden Gungar sakta Cyteré, Hon, som lif åt gudaverlden. Åt de sålla, skulle ge. Hvilka former! — Ingen slöja, Ingen mantel än hon fått.. Kring hvad skönt, hon ej vill röja, Vågen � flor hon sveper blott. Som en neckros ses hon glimma Ofver böljan, spegelklar. Sträcker lemmarna att simma, I sitt spår en hvirfvel drar. Ofvan barmens liljekullar. Under mjälla halsens rund. Vågen klyfs i tu — och rullar Sakta hän på silfvergrund.
