— 501 ^ 18) Om den olika karakteren af äUie ook njrare tiders poliiiaka Tältalighet, jemle en uiiredding af ié gvunder, ur hvilka åtskilnaden mellan den f9rra odi den senate m&fte härledas. 19) Hvilken inflytelse har det iudastrieKa lifv^ts tilltagande utveckling, under de senast förflutna seklerna, utöfvat på fol- kets seder och karakter, på samhällsfBrfatt ningen, samt på den inteilektuella och estetiska bildningen? 20) I hvad mån hafva folkledames spTÅk rarit detsamma i skilda tider och länder? Hafva de öfverbttfvud sökt ändå samma känslor och egga samma lidelser hos mängden? 21) Jemlorelse mellan de gamles och nyarss f6rnämsta häfdatecknare, i anseende till fBrtjenater och brister. 22) Jemförelse mellan Dalin och Hotbergs såsom hlUfila- tecknare och språksnillen. 23) Jämförelse mellan Kellgren och Lesoing, såsom skal- der, tänkare och vitterhetsdomare. 24) Jemförelse mellan Leopold oeii Jacobi, såsom fllooo- fiska skiiftställnre. 25) Jemförelse mellan Belimaa och Béranger, såsom Mk- skalder. 26) Lemnar Akademien de täiande frihet att välja något estetiskt aller filosoåskt ämne. De täflaode lära sjaUva inse^ att det icke är ensamt den metafysiska grundläggningen, som fiw- dras; men att Akademien � då hon förklarat sig emottaga filo- sofiska afhandlingar, Önskat framkalla bemödanden att df^v^erföra sk^ifisrtens f5itjen8t till dessa änmes f^ vigtiga nndersökningar. I språkforskningen utfäster Akademien det fördubblade stora priset eller tvenne guldmedaljer, om 26 dukaters vigt h vardera, for besvarandet af frågan:
