_ 504 — tillalliga välden, 8< �b. af dem grundades (konungariket Jerusa- lam ooh de mohamedanaka rikena i Spanien), samt de hegge xdigionenias ékiftande utaigter tiil öfrerTäide. 5) Om kristendomens inflytande, såsom veiidshändelse, på samhäUsfoifattningar, vetenskaper och konster. 6) I hvad mån utgör kjrkans gamla pemtentiäi^iagstiftniDg^ granden för de nyare straffsystemerna, såsom äsyflande att gm- nom stra �fet bereda bättring och försoning? 7) Om den verkan, som de, genom nantesiska edikteÉs återkallande, från Frankrike utgångna lärde, konstnärer och id- käre af borgerliga yrkeu ägt på bildningen, närmg �-ntvecklingen och den politiska rörelsen i Europa. 8) Om det infiytande, som Polens egenskap af valrike ägt på dess öden. 9) Hvilka voro orsakerna till preussiska konungadömets hastiga skapelse? Ooh i hvad mån var minskandet af Sveriges och Polens makt för detsamma nödvändigt? 10) Har den förändring, som den europeiska statskonsten undergått efter westfaliska freden, då den religiösa principens inilytelse up^^örde oek den så kallade kabinetts-politiken, hufvud- sakligen efter Eicheliett*B 6ch Ladvig XIY:s mönster^ vann in- steg, verkat gagnande eller skadligt för den allmänna statsrätten och folkens inbördes föiMManden? 11) Man har i nyare tider allmänneligen inrymt åt Frank- rike ett försteg i europeiskt inflytande. Har detta vunnits mer genom segrar, eller genom lyckliga underhandlingar och biid- ningCD � företräden? Ii) Fråga: Om det måste medgifvas, att, i allmänhet ta- get, samfundsandan yttrade sig i en högre grad af liflighet och kraft hos forntidens förnämsta folk, än hos de nyare, hos hvilka en mera kosmopolitisk syftning tyckes sträfva att göra sig gil-
