Hoppa till innehållet

Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 4.djvu/204

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 200 —

Israel Holmströms[1], eller Sofia Brenners eller Johan Runii, eller Grefve Johan Liljenstedts, eller von Rosenfeldts[2], eller Carl Eldhs[3],

    starkt berömd för ett litet Poem kalladt en Sjömans olägenhet, der Målningen af en storm förekommer, som man funnit Virgilisk. Det är också sant, att Virgilius målat en storm.

  1. Holmström, född 1675, död 1708, befordrades till KrigsRåd, efter att som General Auditör några år hafva åtföljt armén. Hans större Poemer bestå af tvenne Parentationer öfver Drottning Ulrika Eleonora, 1693, och öfver Konung Carl XI, 1697, samt af en solenn oration vid Konung Carl XII:s kröning sistnämde år, och höja sig ej öfver samtidiga skrifter i samma āmnen. Hans mindre stycken af Grafskrifter, Visor och Suppliker äro lyckligare bevis af naivetet och en rörlig versifikation. Hans lilla Grafskrift öfver Konung Carl XII:s hund bör ej glömmas:

    Pompe, Kungens trogna dräng,
    Sof hvar natt i Kungens säng;
    Sist af år och resor trötter
    Led han af vid Kungens fötter.
    Mången ung och fager mö,
    Önskade som Pompe lefva;
    Hundra hjeltar eftersträfva
    Att få såsom Pompe dö.

  2. Registret på tidens Poeter prydes äfven af RiksRådet Grefve Joh. Liljenstedts och Amiralen Verner von Rosenfeldts namn, hvilka lemnat efter sig små försök, den förra af ett religiöst slag, och den sednare af ett ganska verldsligt.
  3. Eldh, Aktuarie i Kongl. StatsKontoret, död 1727, har författat ett temligt antal Brud- och Grafskrifter, kände under namn af Myrten och Cypresser, och närmast jemförliga i värde med