Dan. Achrelii[1], eller J. Wervings[2], och man skall med blott någon liten skillnad af upplagornas äldre eller yngre utseende finna öfver allt nästan samma anda och stil, eller rättare sagdt, samma brist af begge. Ett närmare yttrande öfver dessa Författare är svårt att gifva. Det är ej
- ↑ Achrelii Skrifter, som kunnat öfverkommas, äro följande: Propheten Davids uthläggning öfver Konungens i Assyrien Nebucadnezars dröm — — jemväl hans egen syn — — i Svensk vers de unga till tjenst afsatt, som historiska handlingar begynna på att skatta: Den stora Monarchen Konung Pharaos namnkunniga Rådsherres, Patriarchen Josephs Politie: och slutligen Moralia, eller några korta reglor för ädlingar.
- ↑ Joh. Gabr. Werving är författare till åtskilliga
små spridda stycken, som äga förtjensten af en lätt
och klar diktion, men synas sakna styrka. Han var
Son till den bekanta Assessor Werving, och dog 1715
som Legations-Sekreter i Paris.
Man finner ej och bör ej finna i denna förteckning alldeles afgjordt förkastliga namn och arbeten, sådana som Parnassi grönskande Blomstervall planterad af Guds Ords tjenare för EnkeDrottningens LifRegemente Pet. Warnmark, eller Tåreoffer på Svenska rim, föreställandes den gråtande, fottorkande, kyssande och smörjande synderskan (Stockh. 1727), eller Serlachius, eller Tvist, eller Gröndahl, eller hundra dylika.
BergsVettenskapen, än i Poesin, der han, utom några obetydligare stycken, författat Fägnetankar öfver Konung Carl XII:s Födelsedag 1709 och ett Poem med titel: bästa årstiden till Giftermål, hvaraf hans medelmåttiga gåfvor i det allvarsamma som i det skämtande slaget inhämtas.
