General Ascheberg, som sedan blef hans Svärfader, och hvilken på stället var närmast Fältherren Carl Gustaf Wrangel i befälet. Ascheberg igenkände, efter en kortare bekantskap, hos Grefve Wachtmeister den militäriska anda, som lofvade fäderneslandet en käck Officer, och delade derföre med denne unga krigsman sin rika erfarenhet, samlad under några och tjuge års fälttåg i Svenska tjensten.
Lugnet i Brehmen återförde Grefve Wachtmeister till Sverige, efter sex års frånvaro. Hans förvärfvade skicklighet och verldskännedom vunno ock genast det afseende, att han af Konungen antogs till dess Kammarherre; hvilken uppvaktning likväl gaf honom nog ledighet att återkalla i minnet hvad han under resan hade lärt och erfarit: att vidga dessa kunskaper, samt att bereda dem till ett lätt användande i de högre embetsbefattningar, som kunde komma att framdeles honom uppdragas. Emedlertid framlupo några år i hoflefnaden, som i många delar är bunden vid en sträng uppmärksamhet på andras behag, men ock i många delar beror af föremål och afsigter, som man sjelf vill gifva sig.
Frankrikes verkliga behof af Sveriges biträde indrog snart riket och dess unga Konung Carl XI i krig, först med Brandenburg, sedan med Tyska Riket, Holland och Danmark. Ehuru Svenska flottans tillstånd icke gaf hopp om
