Johannes Magnus 1554 (Historia de omnibus regibus Gothorum), måste denna, såsom han ock uppger, vara bygd på den svenska visan. Men denna förde han med sig då han lemnade Sverige 1526, såsom ett gammalt minnesmärke (”ab antiquissimo ævo edita”), och således måste visan vara af äldre datum. Till så gamla tider, som Johannes Magnus vill, lära vi väl ej kunna gå; men 3⁄4 sekel är icke för mycket, och vi komma då till midten af 1400-talet, dit visans skaplynne hänvisar och konung Erik för första gången uppträder på Svenskt mål.
De tre historiska visorna 12, 13, 14 äro utan
tvifvel skrifna kort efter de berörda händelserna,
således vid medlet af 1400-talet, oaktadt inga
afskrifter från denna tid nu finnas.
De fyra didaktiska styckena 15, 16, 17, 18
uppgifva sig sjelfva vara Biskop Henriks i Linköping
rim och tillhöra således senare hälften af
1400-talet. Författaren, Henricus Tidemanni, dog år 1500.
Såsom af honom skrifna anföras ock ”Gamle Rim
om tucht, dygder, höfwiskhet och ärligit umgängelse
både med Gud och människior.” Men sannolikt är
detta blott en samlings-rubrik för alla dessa fyra
stycken. Stiernmans Tal 1758 om de lärda
vettenskapers tillstånd uppger äfven såsom af biskop
Henrik sammansatt en psalm: ”Then som vill en
god Christen vara och lefva i god ynnest och fred.”
Denna har ej nu kunnat återfinnas.
N. 19 Skara Biskopskrönika nämner sjelf sin
författare, biskop Brynolf III Gerlaksson, död 1505.
Han har till förebild tagit lilla rimkrönikan och
skall egentligen hafva diktat dessa rim såsom
