Hoppa till innehållet

Sida:Svenska Parnassen band 2.djvu/235

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
227

Oförmodad sanning.

 Vid en grind
 Satt en blind,
 Väntade på dem som vandra.
Doris samma vägen for,
Gubben ropte: Kära mor!
 Er förbarma,
 Gif en half-ör åt den arma.
Flickan svarar: Hör jag ber,
Kloke gubbe! Jag dig ger
 Gerna mer.
Bara tig med hvad du ser
 Mer än andra.