Sida:Svenska Parnassen band 2.djvu/37

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


Visor och qväden.


Dorillas Qväde.

Frihet, min fröjd, du min gudinna,
Unna mig i din skugga bo!
Ungdom och oskuld hos dig finna
 Lugn och ro:
Kärlekens nöjen snart försvinna,
 Bäst de gro.

Fjerran jag sett hans falska snara,
Fjerran den eld, som allt förtär;
Men aldrig än förnöjd den vara,
 Som är kär:
Skydda mig, frihet, att förfara
 Hvad det är!

Tirsis för mig det band berömmer,
Prisar den vällust kärlek ger;
Af honom sjelf tvärtom jag dömer,
 När jag ser
Sinnenas oro, som han glömmer
 Qväfva ner.

Kärlek han säger helt betagen
Öfvar vårt vett fullkomligt väl;
Deri jag ser mig ock bedragen,
 Ty hans själ
Yrar och drömmer hela dagen
 Fjolligt gräl.

Svenska Parnassen II.3