Hoppa till innehållet

Sida:Svenska blasverkens historia.djvu/27

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 23 —

§. 24.

Då utvexling sålunda må nyttjas, till Bälj-inrättning, får man äfven ett godt tillfälle, att låta Bäljkammen trycka på sjelfva Bäljlocket och att sålunda kunna umbära trad-anstalten. Sistlidne höst 1804 blef Ramshytte Stångjerns-hammare, med två härdar, i Nerike, af mig flyttad, eller uppbyggd på ett nytt ställe, och anmodades jag då af Disponenten, Öfverste-Kammarjunkaren m. m. Högvälborne Herr Baron Hamilton, att dervid använda trenne gamla Spets-bäijor, till båda härdarne; fallet är godt, men vatten-drägten klen; så att all hushållning med vattnet behöfdes här iakttagas. Tillställningen visas med Fig. 6, och torde kunna tjena till någon eftersyn vid lika tillfällen. Bäljvågorna a, b, äro här dubbla, eller af tvenne trän i bredd lagda, och bågen g, a, utgör en Cylinder-bana, af den bredd, att derpå kunna anläggas tvenne kedjor a, g, med tvenne stycken Jernstänger, g, c, som sluta sig i tvenne krokar c, ned på sjelfva Bälj-gafveln till nie tums afstånd ifrån hvarannan, så, att kammen A, kan gå fritt deremellan, på kamstråket och tradblecket k. Sålunda nedtrycker kammen sjelfva Bälj-locket; i öfrigt är våg-ställningen förut beskrifven, (se §. 3. Fig- II). Stjernhjulet D, (som sitter på samma hjulstock C, med Bälj-kammarne A, A), drifves utaf vattenhjulet H, H, medelst trällan, G, tillhörig vattenhjulstocken E. Vid detta tillfälle är kugghjulet D, tre