bronsåldern, kan jag anföra det från Vaudrevanges, nära Mosels biflod Saar: här anträffades ett bronssvärd likt fig. 104 tillsammans med skaftcelter och hålcelter af brons samt andra arbeten karakteristiska för bronsålderns sista period i denna trakt[1].
Äfven här i Norden äro några dylika svärd funna, införda hit söderifrån; och märkvärdigt nog visa de sig vara samtidiga med den sista perioden af den egentliga bronsåldern också här i Norden. Under denna period, den 5:te, var bronsen i allmänt bruk och jernet sällsynt. Vid två särskilda tillfällen hafva svärd lika fig. 104 här anträffats tillsammans med arbeten karakteristiska för den 5:te perioden.
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 113 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 103. Gjutform af brons. Bayern. |
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 113 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 104. Noppari, Åbo län. 1⁄5. |
Så fann man år 1846 vid Rud i By socken, nära Venern i södra Vermland, två svärd af denna typ jemte bitar af bronskärl, »glasögonformiga» spännen och andra nordiska bronser från nämnda period; fyndstället var en sank äng[2].
Många år derefter, under byggandet af jernvägen mellan Tammerfors och Björneborg, anträffades vid Noppari i Kumo socken, sydvestra Finland, originalet till fig. 104 och det fig. 99 afbildade »glasögonformiga» spännet, som är ett nordiskt arbete från den