Withsercus blir konung i Scithia. 6. Regnerus’ son Ubbo gör i Danmark uppror mot sin fader, men blir besegrad af denne. 7. Withsercus’ död. Regnerus hämnas honom. 8. Nya krigståg till Sverige, Norge, Skottland, England, Irland och Medelhafvet. 9. Regnerus besegras af Ella och kastas i ormgropen. 10. Ivar köper af Ella så mycket jord, som han kan täcka med en hästhud, och grundar en borg. Regnerus’ söner hämnas på Ella.
Såsom Steenstrup (Normannerne I 91 ff.) påpekat återfinnes denne Regnerus i utländska annaler, där han omtalas vid 800-talets midt (omkr. 845—omkr. 860), och Steenstrup visar, att flera af Saxos berättelser om Regnerus återgå till värkliga händelser i den historiske vikingahöfdingens lif. Flera andra episoder hafva däremot med all sannolikhet ingen motsvarighet i den verkliga Ragnars historia, men de hafva dock nästan alla det gemensamt, att de äro vikingaäfventyr, och vi kunna därför lätt förstå, att de knutits till den ryktbare höfdingens person. Här hafva vi således att göra med en förvirrad historisk tradition från vikingatiden.
Afdelningen II, Krákasagan, har ej denna karaktär, och att denna episod ursprungligen ej tillhört Ragnar Lodbroks saga synes mig framgå däraf, att — för det första — den blott förekommer i en enda version af sagan (den finnes ej hos Saxo, ej i Þáttr, och det anspelas ej på den i Krákumál) samt — för det andra — att den uppträder såsom själfständig saga. Den återfinnes ju som bekant i ett annat sammanhang i Messenius’ Disa, hvilket drama, såsom Rygdén visat, stöder sig på en svensk, till Wenngarn lokaliserad sägen. Den finnes äfven såsom vanlig folksaga, nämligen hos Grimm: Die kluge Bauerntochter, Asbjörnsen: Ikke kjørende og ikke ridende (Norske Folke eventyr, ny saml. nr. 68) m. fl. samlingar.
Denna folksaga har tydligen blott inkorporerats i Ragnar Lodbroks saga, hvarmed den från början ej kan hafva haft något att skaffa. Att Kráka-Aslaug är Sigurd Fafnesbanes dotter samt att denna dotter blir gift med den ryktbare Ragnar Lodbrok är visserligen ej folksaga, men en sen nydiktning till den gamla Volsungasagan, ett försök att genealogiskt sammanföra denna med Ragnar Lodbroks saga, och denna nydiktning, som är okänd för den tyska Sigurdssagan, står bestämd i strid med den skildring, som äfven den isländska dikten ger af förhållandet mellan Sigurd och Brynhild. Något ursprungligt sagodrag hafva vi således ej rätt att se i denna genealogi, som tydligen uppfunnits först på en
