I de historiska skildringarne från Norge under motsvarande tid se vi också att striden mycket ofta koncentreras kring stadens kyrkor och de dem omgifvande kyrkogårdarne vid de ofta skildrade anfall, som det ena partiet gör mot en stad, som det andra innehar. Naturligtvis finnes ingen anledning att antaga, att de inbördes fejderna i Sverige på den tiden skulle varit mindre talrika eller att de tagit mycket afvikande former.
VI. Mindre tillbyggnader till Bondkyrkan.
Som så ofta vid Mälardalens kyrkor finnes också här ett vapenhus. Det ligger emellertid i olikhet mot hvad som annars är bruket på kyrkans norra sida. Denna omkastning är lika oförklarlig som den ofvan nämnda af sakristian; båda måste bero på tillfälligheter af lokal natur. Vapenhuset är uppfördt af tegel i munkförband och saknar förhand med kyrkans vägg. Dess krysshvalf hvilar på en framför granitväggen slagen båge och på indragningar af ytterväggarne. Rummet invändigt är nästan kvadratiskt 4,75 × 4,85 m. och har en enkel nisch i östra väggen. Att här som i större vapenhus funnits ett altare framför denna, är föga sannolikt. Krysshvalfvet går på långt när icke upp i jemnhöjd med sidoväggarne, utan en vind med manshöga väggar finnes ofvan hvalfvet. Dörrarne såväl ut som in till kyrkan äro synnerligen enkla; åtminstone den senare är vidgad i modern tid. Gafvelröstet är rätt högt och försedt med rik ytdekoration (tandsnitt).
På norra väggen finnes öster om vapenhuset jemväl ett kapell uthyggdt. Detta är synbarligen samtidigt med det midt emot på kyrkans södra sida liggande, hvilka tillsammans troligen afsetts att bilda ett slags tvärskepp till kyrkan. De ligga midtför kyrkans andra travé från öster räknadt. Vi beskrifva nu närmast det norra kapellet. Väggen i den gamla kyrkan refs ned framför detsamma, och öppningen mellan kapell och kyrka betäcktes af en spetsig hvalfbåge. Gråstenen från väggen användes till grund för kapellet, som i öfrigt är i munkförband. I norra väggen är ett stort fönster. På hvar sida om detta är en sköldformig dekoration[1]
- ↑ En dylik finnes på korets östra gafvel i Gamla Upsala, på Upsala domkyrkas södra torn före »restaurationen» och på den från Vaxala kyrka ofvan afbildade gafveln.
