Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
52
OSCAR MONTELIUS.

bronsring.[1] Cistans kant har varit böjd om en jernten; hälften af en rörlig grepe finnes i behåll.

På en till Lorzendorf hörande åker, i kretsen Namslau, öster om Breslau i Schlesien, stötte man hösten 1896 under plöjning på krukbitar och menniskoben. Vid gräfning fann man då följande saker liggande tillsammans: tre cistor, två betsel, två egendomliga kedjor, tre stora, ihåliga ringar m. m., allt af brons.[2] Hvarje cista har, eller har haft, två rörliga grepar. De öfriga bronserna höra till öfvergångstiden mellan bronsåldern och jernåldern.

Många dylika bronscistor med två rörliga grepar äro kända från Syd-Tyskland och de nuvarande österrikiskt-ungerska länderna, nämligen: 1 funnen vid Mainz, 2 i Würtemberg, 1 i södra Bayern, 1 vid Strakonitz i Böhmen, 5 i den ofvan omtalade Byciskala-grottan i Mähren, 14 i Ungern (alla funna tillsammans i en stor situla af brons vid Kurd i komitatet Tolna), 5 vid Hallstatt i Ober-Oesterreich, 1 vid Frögg i Kärnthen, 1 vid Watsch i Krain, samt 21 i det till Österrike hörande italienska kustlandet vid Adriatiska hafvet.[3]

I vestra Europa äro bronskärl af detta slag mycket sällsynta. Jag känner endast följande två:

En 1871 upptäckt graf vid Eygenbilsen i Belgien innehöll en bronscista med två rörliga grepar, en etruskisk kanna (»oenochoc») af brons, en präktig genombruten guldprydnad m. m. Cistan innehöll »aska och ben».[4]

I en grafhög vid Reuilly, nära Loire, öster om Orléans, fann man 1885 en dylik cista med två rörliga grepar. Detta kärl, som haft ett slags lock af björknäfver, prydt med enkla sirater, innehöll brända ben, insvepta i tyg; på benen lågo en spjutspets och två ringar, alla af jern.[5]

  1. I herr v. Jaždzewski’s samling i Posen. — v. Jaždzewski och Erzepki, Posener Archæologische Mittheilungen, I (Posen 1887), sid. 10, pl. IV.
  2. Museum i Breslau. — W. Grempler, i Schlesiens Vorzeit in Bild und Schrift, VII, sid. 195 följ.
  3. Marchesetti, anf. arb., sid. 192.
  4. H. Schuermans, Objets étrusques découverts en Belgique (separataftryck ur Bulletin des Commissions royales d’art et d’archéologie, XI, Bruxelles 1872), sid. 239 följ.
  5. Revue archéologique, 1887: 2, sid. 256, pl. XV och XVI.