svärdskida af silfver funnen i en graf vid Gutenstein nära Sigmaringen (fig. 5).[1] Men ännu längre bort finna vi samma framställning. Den förekommer nämligen på en byzantinsk relief från Tusla i Mindre Asien, nu i Berlinermuseet (fig. 6).[2]
I den citerade uppsatsen afbildar Strzygowski en annan relief, som säkerligen har något sammanhang med den förra (fig. 7). Den sorgligt nog sönderslagna marmorplattan, som funnits vid Hamidich i Mindre Asien, har figurframställningar på båda sidor. Den ena visar oss en djurhöfdad människa, väpnad med sköld, öfver hvilken vi läsa slutet af en inskrift ΚΕΦΑΛΟϹ, -höfdad. Hvad för hufvud vidundret haft få vi icke veta. På andra sidan se vi samma varelse fängslad med en grimma, antagligen ledd af en numera bortslagen man, af hvilken likväl en fot ännu är i behåll.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 703 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 7. |
Det kanske är något för djärft att sätta denna framställning i samband med de i början af denna uppsats nämnda plåtarna. I så fall skulle vi på dem hafva en man med ett infångat odjur. Det finnes åtminstone lika god grund att tyda dem så som att tyda dem som en kamp mot odjuret.
- ↑ Lindenschmit afbildar denna i Die Alterthümer unserer heidnischen Vorzeit Bd IV Taf. 29 och daterar »achtes Jahrhundert». Enligt Salins kronologi stammar den från sjunde århundradet, således samtidigt med Ölandsplåten.
- ↑ J. Strzygowski: Das byzantinische Relief aus Tusla im Berliner Museum. Jahrbuch der Königlich Preussischen Kunstsammlungen. XIX, s. 57.
