Ett bidrag till de oornerade granitkyrkornas åldersbestämmelse.
Af
Otto Janse.
Svealandskapens och särskildt Upplands gråstenskyrkor äro
såsom bekant ytterst fattiga på ursprungliga ornamentala
byggnadsdetaljer. Då därtill kommer, att de flesta kyrkorna här äro
af den enklaste typ, nämligen en rektangel med i regel i senare
tid tillbyggd sakristia i nordost och vapenhus i sydväst, är lätt
förklarligt att särskildt de rektangulära kyrkornas ålder blifvit
betydligt olika bedömd.[1]
Några bindande bevis för de skilda åsikterna har dock ej kunnat presteras. Ett bidrag till frågans lösning synes mig emellertid kunna erhållas genom iakttagelser rörande kyrkornas byggnadssätt. Skiljaktigheter i olika tiders byggnadssätt kunna nämligen påvisas. För att en jämförelse härutinnan skall kunna aflämna något fullgodt bevismaterial bör den ju dock företagas på sådana byggnader, där olika tiders byggverk ingår i samma kyrka. Då detta naturligtvis ej på långt när är fallet i alla kyrkor, blifver bevismaterialet redan därigenom ganska begränsadt och begränsas än mera däraf, att de flesta upplandskyrkor liksom svenska kyrkor i allmänhet för närvarande äro både in- och utvändigt rappade. I det följande skall jag redogöra för några fall, där en sådan jämförelse varit mig möjlig, såväl som för resultatet, såvidt det kunnat dragas af de hittills gjorda undersökningarna.
Edsbro kyrka i Roslagen består af skepp med vapenhus och sakristia samt kor. En jämförande granskning i afseende på
- ↑ Jfr H. Hildebrand, Sveriges Medeltid, III, sid. 228 samt S. Ambrosiani. Trefaldighetskyrkan i Uppsala (Sv. Form. Tidskrift XI).
