Hedals eller Reinlids kyrkor; hvarvid man främst bör lägga märke till, huruvida de äro, icke timrade med knuthugget timmer, utan bygda af resvirke, d. v. s. lodrätt stående bjelkar, till större eller mindre del i det yttre försedda med svalgångar, med eller utan rundbågiga arkader samt med smärre gafvelrösten, utsirade med drakhufvuden, öfver dörr- och fönsteröppningar. Man vet t. ex. att Skagens gamla träkapell på Tiveden, som för sin ålders skull hölls i stor vördnad af allmogen och betraktades såsom offerkyrka, men som just af denna anledning nedrefs, skall ha varit bygd af resvirke. Af samma anordning är Hedareds gamla, icke mera brukade träkyrka, belägen i trakten mellan Borås och Alingsås. Det vore märkligt, om man äfven från Småland kunde erhålla upplysningar med afseende på bygnadssättet hos de träkyrkor som redan äro nedrifna och hos dem som till äfventyrs finnas qvar. Brunius omtalar i konstanteckningarne från sin resa 1849 blott en enda småländsk träkyrka, nemligen Kalfviks numera nedrifna kyrka; men hon var timrad.
Hr Mandelgren hade i Småland träffat en gammal, nu försvunnen kyrka af denna art, Pjetteryd, som enligt uppgift haft en omgång af norskt slag. Gärdserums gamla kyrka i Norra Tjust bestod äfven af resvirke med beklädnad. I Norrland hade han funnit en uråldrig klockstapel af spånadt resvirke; för öfrigt föga.
Amanuensen Granlund bad att få framställa en fråga om en egendomlig form af träkyrkor med framåt afsmalnande skepp.
Hr Mandelgren upplyste, att de härröra från 1700-talet och mest finnas på Kalmartraktens kust; de kunna kallas skeppskyrkor och bestå af slätt knuthugget virke.
Pastor Ljungström upplyste, att Hedareds kapell omtalas redan i handlingar från 1500-talet och varit 12 alnar i qv., med ett kor af 3 alnar i qv. Skagens kapell, som redan 1799 vid en prostvisitation utdömts för den myckna vidskepelse som bedrefs dervid, refs verkligen 1825 efter mycket motstånd från allmogens sida.
