Dädan och hwadhan kommer hwar ofegher. (Från både den ena och andra striden kommer den tappre tillbaka.)
Friskt mod är godt harnesk.
Godt mod är halft lif.
Ju mera man, ju mera lycka.
Skam är skäggot man att skälva.
Mod i barmen och kraft i armen äro goda följesvenner.
Från det friska modet ock det manliga väsendet var glädtighet i lynnet oskiljaktig. Ordspråken säga:
Glädtigt mod ger sundan blod.
Skämt i tida står väl till lida, m. fl.
Mannamodet i Värend visade sig, som bekant är, rätt ofta i blodiga slagsmål, och det är karakteristiskt nog hvad som af ett par förf. berättas, att när någon kom från gästabud, frågades han först, om gästerna voro bra lustiga, och om de slogos. Slogos de ej, sade frågaren vanligen: ”Skam få det gästabudet!”
Kärleken till frihet och rätt, medfödd hos nordbon, saknar naturligtvis ej heller i ordspråken sitt uttryck. ”Frihet är det bästa ting, som sökas kan all verlden omkring”, sade och sjöng hela svenska folket med och efter den vördnadsvärde biskop Thomas, ur sitt innersta hjerta. Och i de allmänmeliga ”ordasederna” hette det:
Den fri är född är träldom svår.
Frihet hotar all skada.
Frihet går före pengar.
Den olag fäster honom olag går.
Vilja är ej lands rätt.
På detta sätt skulle man kunna gå igenom listan på alla möjliga sedliga och sociala dygder, och alltid finna bland ordspråken några, som direkt eller indirekt manade dertill — ingen är förgäten.
De gamles konservatism uttalade sig i flere ordspråk:
Man skal a lande liua som ther ær sedher.
Du skall lands sed följa eller land fly.
Främmande kläder, främmande plågor.
Det nya är godt, det gamla är bäst.
Nya skor äro goda, men de gamla sitta bäst på foten.
Likasom för andra lefnadsförhållanden finnas äfven för uppfostran och äktenskap goda regler i ordspråken:
