Ett par af dessa redskap närma sig halfmånformen och skulle af denna anledning möjligen kunna hänföras till s. k. halfmånformiga flintredskap (= sågar), men den omständigheten, att deras ena yta är alldeles slät (ehuru oslipad), d. v. s. med ett slag lossad från flintkärnan, utgör ett tillräckligt bevis derför, att de tillhöra de »skedformiga skraporna» och icke de s. k. »halfmånformiga redskapen», hvilka alltid äro medelst många slag bearbetade på båda sidor.
16) Flintsågar eller s. k. halfmånformiga redskap. 43,
näml. från Bohuslän: 42, från Vette h:d 30 (Vette s:n 1, Näsinge
3 och Skee 26).
» Tanums h:d 9 (Luurs s:n 2 och
Tanums 7).
» Bullarens h:d och Nafverstads s:n 1,
» Tunge h:d och Fors s:n 2.
» Vermland och Nordmarks h:d 1.
17) Rätyxor och breda rätmejslar af flinta. 33,
näml. från Bohuslän: 31, från Vette h:d 22 (Näsinge s:n 1, Skee
20 och Strömstad 1).
» Tanums h:d 9 (Luurs s:n 6 och
Tanums 3).
» Vermland och Nordmarks h:d 1.
» Vestergötland, Kollands h:d och Slädene s:n 1.
Den erkända svårigheten, att i hvarje fall särskilja rätyxor och breda rätmejslar, torde få gälla såsom tillfyllestgörande förklaring deröfver, att jag under gemensam rnbrik sammanfört dessa båda slag af verktyg af flinta, liksom jag här ofvan på samma sätt förfarit vid ordnandet af dylika verktyg af annan stenart.
Tvänne typer kunna urskiljas:
a) höga, men tunna yxor med otydliga eller knappast tydliga smalsidor — bilor.
b) fyrsidiga yxor och mejslar.
Till första gruppen höra n:o 2851 från St. Ytten i Näsinge s:n, n:o 2810 från Östra Högstad, n:o 2137 från Långskog, n:o
