Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/181

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
151
C. CEDERSTRÖMS FORNSAKSSAMLING.

22) Pilspetsar af flinta. 9.

Alla från Bohuslän, från Vette h:d och Skee s:n 5.
 » Bullarens h:d och Nafverstads s:n 1.
 » Tanums h:d 3 (Luurs s:n 1 och Tanums 2).

Bland dessa pilspetsar framstå tre former:

a) den hjertlika, platta formen, hvartill höra 4 ex. Det största ex., n:o 2247 från St. Oppen i Tanums s:n, har en längd af 7 cm. från basens konkavitet till spetsen, dess sida från hullingen till spetsen är 8,5 cm., största bredden är 4,7 cm. Den minsta pilspetsen, n:o 2839 från Lihult, håller i längd 2,2 cm. från basens konkavitet till spetsen, från hullingen till spetsen 2,6 cm., i bredd 1,9 cm.

b) den i genomskärning trekantiga formen; häraf 2 exemplar.

c) en mellanform mellan nyssnämnde a. och b.; häraf 3 exemplar.


23) Dolkar af flinta. 25,

näml. från Bohuslän: 21, från Vette h:d 10 (Näsinge s:n 1 och Skee 9).
 » Tanums h:d och s:n 4.
 » Bullarens h:d och Nafverstads s:n 1).
 » Tunge h:d och Fors s:n 1.
 » Lane h:d 1.
 » Stångenäs h:d och Bro s:n 1.
  » Vermland och Nordmarks h:d 2.
  » Vestergötland och V. Hisings h:d 2 (Säfve s:n 1 och Thorslunda 1.

Dessa dolkar hafva dels fyrkantigt, utpringladt skaft (14 ex.), dels trekantigt sådant (4 ex.), dels tvåsidig, mer eller mindre platt tånge (7 ex.)

Den största dolken, n:o 1892 från Mellgården i Näsinge s:n, är 25,3 cm. lång, 5,4 cm. bred och har platt skafttånge. En af de med fyrkantigt skaft försedda dolkarne, n:o 2709 från St. Gällen i Tanums s:n, har blifvit afbruten och medelst slipning af stumpen förvandlad till smal rätmejsel.