Denna skeppsform, som utan tvifvel med rätta kallas vikingaskepp, finnes enligt d:r Montelius å en runsten från Tjängvide på Gotland[1]. Jag torde få fästa läsarens uppmärksamhet på den påfallande formlikhet, som finnes mellan vårt nordiska skepp och det der bredvid stående från Khorsabad i Niniveh och således både till rum och förmodligen äfven till tid mycket skilda. Likheten är påtaglig i lika stam, lika vertikalt uppstående höga stäfvar, som hos det nordiska sluta i spiraler; hos det assyriska slutas den ena i ett hästhufvud, den andra i en fiskstjert. Hos drakskeppet slutas den ena i ett drakhufvud, den andre i en stjert. Begge hafva en enda mast, stående i midten och fästad med ett tåg framtill och ett baktill; begge synes hafva haft ett slags mastkorg. — Hvaraf kommer denna stora likhet? Är den tillfällig? Möjligtvis.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 19 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 3. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 19 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 4. |
Hos ingen af dessa hafva vi funnit den minsta likhet med våra hällristningsfartyg. Vi måste således vidare söka deras ursprung.
Jag vill här efter Holmberg, Hällristn. pl. A & B, fig. 16, 17, meddela figurer af ett par skepp, inhuggna på stenar i öfre Sverige. Den förra (fig. 5) skall enligt Holmberg träffas på en runsten i golfvet till tornrummet i Gamla Upsala kyrka (Bautil
- ↑ Till denna klass med stammen på begge ändar lika och med begge stäfvarna mycket höga och rakt uppstigande höra äfven de så kallade drakskeppen.
