Det torde knappt behöfva erinras, att vid jemförelsen mellan dessa feniciska fartyg från Tyrus och Sidon och hällristningarnas fartyg från Bohuslän bör man icke (såsom redan blifvit erinradt sid. 12) hålla sig vid tillfälliga grannlåter på det ena eller andra. Dessutom har en hvar tvifvelsutan strax funnit, att de feniciska äro längs sidan försedda med en tät rad af åror; hos de Bohuslänska finnas inga åror[1], men deremot finnes på dem nästan alltid besättning af manskap. Dessa tillfälligheter böra äfven frånräknas, och då detta skett befinnas begge slagen i hvarje
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 24 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 12. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 24 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 12 a. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 24 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 13. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 24 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 13 a. |
hufvudsak vara öfverensstämmande. Stammarne hos begge slagen äro nämligen räta, nästan jembreda med akterstäfven bågböjdt uppstigande till en mer eller mindre ansenlig höjd; förstäfven är äfven uppstigande och i spetsen merendels inåt krumböjd. Stammen framtill utringad eller snedt tvärskuren med kölen framstående i en kant eller spets (rostrum). Grundformen är således den, att dessa fartyg, sedda från sidan, äro baktill
- ↑ Bland Holmbergs teckningar af bohuslänska hällristningsfartyg finnas åror antydda blott på två ställen, näml. pl. 37 & 38, fig. 126, och pl. 32, fig. 100.
