Hällen var 3,5 fot bred, 0,3 fot tjock och inalles 3,7 fot hög. Ofvan jord höjde han sig icke. Han syntes endast såsom en rad af små förvittrade kalkflisor. Riktning N.—S. med 10 graders dragning åt NV. och SO.
Det vanliga gruslagret saknades icke heller här och hade den vanliga tjockleken. 2,1 fot V. om a låg en kalkhäll af 2,5 fots längd och 1,8 fots bredd. På hvardera sidan om a stod en kalkhäll på några tums afstånd, hvilken hade samma bredd som a. Utanför den östra stödjehällen stodo ytterligare några mindre kalkhällar. Vid södra ändan af a stod äfven en häll. Mellan hufvudhällen och den närmaste stödjehällen på hvardera sidan och den vid södra ändan var fyldt med aska och något litet brända ben.
I gruslagret hittades vid hällens södra ända bitarne af en lerurna, stående i lutande ställning, ej djupare än 2 tum under jordytan. Hon var fyld med aska och deruti låg en jernnyckel. Ofvanpå den vestra stödjehällen låg en knif af jern.
Urnan tyckes hafva varit af samma typ som de förut omtalade. Hon har varit sirad med 2 jemnlöpande rader af intryckta punkter.
Jernnyckeln, af samma typ som den från grafven N:o 1, är så till vida en mera utvecklad form, som axet består af två utskjutande flikar, ej af en allenast (jfr fig. 498 i Montelii »Svenska fornsaker»). Han är hårdt angripen af rost. Öglan i handtagets ända är sönderbrusten och den ring, som antagligen der suttit, bortfallen. Längden är omkring 22 cm.
Knifven, af hvilken endast den fyrkantiga tången och en del af bladet äro i behåll, har varit likartad med de förut beskrifna. Han är 9,5 cm. lång, 1,8 cm. bred och 5 mm. tjock i baken. Tången är 4,8 cm. lång.
De brända benen voro alla af menniska.
De vid dessa undersökningar anträffade ben och fornsaker
äro af Svenska Fornminnesföreningen såsom gåfva öfverlemnade
till Statens Historiska Museum, der de förvaras under N:o 5913.
