Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/346

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
2
L. F. PALMGREN.

24 hade äfven här blifvit funnen. Strax vester om detta flygsandsfält, på en jämn, ljungbeväxt slätt, lågo 35 jordhögar, alla, utom en, skadade och inredda till potatisgrafvar. Här och der mellan kullarne stodo 18 bötastenar, den största nära 6 fot hög. Flere af dem voro kringgräfda och lutade till fall. Spår af upprifna stensättningar syntes på flere ställen äfvensom af en så kallad domarering. Man berättade, att för 40 år sedan flere mer än manshöga resta stenar här funnits, hvilka af en gammal korporal blifvit tagna och använda till broar, grindstolpar m. m. En af dessa måste han dock, emedan han ej fick någon fred i huset, ställa tillbaka. Denne, en väldig bötasten, låg nedväxt i ljungen der han blifvit vräkt, men restes af mig. Två backstugor stodo på detta graffält, hvilket var det värst medfarna jag någonsin sett.

Söder ut och skild från nu omtalta graffält genom en liten mad sträcker sig en ås i rigtning från norr till söder. På denna ås ligga 30 grafhögar, dels uppe på höjden, dels på dess vestra sida, som temligen brant stupar ned mot en der befintlig dal. De största af dessa grafhögar ligga längst i norr och söder på åsen. Den sydligaste och största heter Kols hög och håller 70 fot i diameter samt 812 fot i höjd. Samtliga dessa högar äro bildade af sten och jord och derföre, såsom odugliga till potatisgrafvar, oskadade. Längre i söder på samma ås finnas 3 jordhögar samt 2 låga, stora rösen. Det ena af dessa senare undersöktes på begäran af bönderna, hvilka berättade, att tvillingbarn der hade sett lyse samt en orm med hufvud i båda ändar, tjock som ett lår. Här fanns dock ingenting annat än en kretsformig stensättning 2 fot i diameter i midten af röset, hvilken inneslöt några få kol.

Högen 1. Diameter 18, höjd 312 fot. Bestod af fin mjälsand; öppnades i öster och vester. En flat, 3 fot lång sten låg i högens midt 2 fot under dess yta. Inneslöt en kolbädd med sträckning i öster och vester, hvilken började 6 fot från östra kanten och räckte 314 fot öster om högen under marken. Föga ben fanns i denna, af alkol bildade bädd, hvilken inneslöt några förrostade jernbitar och en mycket liten, förundransvärdt väl bibehållen metkrok af jern (fig. 1.)