här så sent som på 1500-talet. En bonde uppgaf sig ega ett pergamentsbref från denna tid, utfärdadt från ”Tingsstenar”. Jag såg det likväl icke. Denna plats borde fridlysas, emedan eljest inom kort hvarenda sten torde vara borttagen.
Öster om ”Tingsstenar” på Bäckegårds egor hade jordegaren för några år sedan uppfört nya boningshus på en höjd kallad ”Galgabacken”, der två större jordhögar funnos. Vid borttagandet af dessa hade bonden — såsom han uttryckte sig — funnit i hvardera högen två ”floer” (lager) benrangel ofvanpå hvarandra, liggande i öster och vester, minst 10 i hvar hög. Namnet på platsen antyder, att måhända afrättade missdådare här blifvit begrafne.
Norr om ”Tingsstenar” på Norregårds egor ligger i tät
furuskog, temligen aflägset från menniskoboningar, en ofantligt stor
jordhög, kallad ”Vickehög”. Oaktadt dess aflägsenhet voro
likväl 13 stora potatisgrafvar i honom inredda.
På Svensgårds egor ligga ”Espehögarne”, 8 till antalet; på
Bäckegårds egor ”Lerbäckshögen”.
Vi återgå nu till graffältet med namnet Kockehögar, der
fyra grafvar undersöktes.
Högen 7. Diameter 30, höjd 3 fot. Denne, liksom alla
de öfriga högarne på detta fält, var ljnngbeväxt och bestod af
fin mjellsand utan sten. Midt i högen på gamla
matjordsbottnen utbredde sig kolbädden, 7 fot lång i norr och söder och 5
fot i öster och vester, innehållande benskärfvor, särdeles i östra
och norra kanten, der en liten jernsmula fanns; en del ben
voro temligen stora. Eljest hittades här ingenting.
Högen 8. Diameter 36, höjd något öfver 5 fot. Femton
fot från södra kanten anträffades, 2 fot öfver gamla
matjordsbädden, en kolbädd, betäckande en yta af ungefär 4 fots längd
och lika bredd. I denna bädds vestra del låg den sönderbrutna
underskållan af en dubbelskalig oval spännbuckla af brons,
troligen af samma typ som fig. 551 i Sv. forns., samt en
möjligen till denna spännbuckla hörande nål af brons; derbredvid
